Reinfeldt kan fortfarande leverera

Jag skrev härom dagen om hur Fredrik Reinfeldt blivit omnämnd som en av flera unga europeiska högerledare "right young things" av tidningen The Economist. Jag nämnde också att ungt snabbt kan bli medelålders.

I dagarna har Reinfeldt tillsammans med några regeringskollegor deltagit i Davos World Economic Forum och talat om hur Sverige kunnat klara sig så bra i den ekonomiska krisen i världen.

Där visar han att han fortfarande har idéer för Sverige. Reinfeldt talar om vikten av fortsatta reformer samtidigt som man förvaltar sunda statsfinanser och håller ekonomin i god ordning.

Med den typen av framåtblickande tillförsikt finns det hopp om att det rätta unga fortsätter vägleda Sveriges största parti, förhoppningsvis även i andra frågor än rent ekonomiska.

Sveriges unga högerledare?

I The Economists The World in 2011 får Fredrik Reinfeldt dela plats med Storbritanniens premiärminister David Cameron, Tysklands försvarsminister Karl-Theodor zu Guttenberg och Lettlands statsminister Valdis Dombrovskis. De är alla "Right Young Things (RYTS)", det vill säga unga högerinriktade politiker som har kommit upp som en ny generation ledare i Europa.

Det finns något som förenar dem, nämligen att de är mer pragmatiska i sina svar till dagens problem, och drar sig inte för att bryta med tidigare konventioner inom sitt parti eller avvika från tidigare rådande partidogmer.

Om Reinfeldt framstår som ung i sin framtoning är en annan sak, men visst har han visat en förmåga att bryta med partiets gamla traditioner och språkbruk. Hur pragmatisk han kan vara får han nu tillfälle att visa sitt regerande i minoritetsställning. Nytt och ungt har en förmåga att snart bli medelålders...

Hariri - vem kommer att utpekas för mordet?

Det kan bli intressant att följa vem som kommer att åtalas av FN:s tribunal för mordet på Libanons ledare Rafik Hariri 2005. Domstolens åklagare väntas komma med ett åtal under tidig vår. Det finns en del som talar för att Syrien kommer att pekas ut.

Samtidigt har USA utsett en ambassadör som kommer att vara på plats i Syrien för första gången sedan 2005. Detta sannolikt för att kunna följa utvecklingen på plats och leverera nödvändiga budskap med större kraft beroende på hur situationen utvecklar sig under tribunalens arbete.

Förra veckan föll också regeringen i Beirut, med Rafik Hariris son Saad i spetsen. Anledningen var just att regeringen inte tagit avstånd från Libanontribunalen.

Återigen håller en region andan för vad en FN-domstol i Haag kommer med för åtal, visst finns det viss kraft i internationell rättsskipning.

Nu är det Latinamerikas tid

Samtidigt som Brasilien upplever den värsta naturkatastrofen i modern tid i landet påminns jag av vad Chiles president Sebastián Piñera, för övrigt den första högerpresidenten som valts i Chile sedan diktaturen upphörde, har skrivit om Latinamerika. Han påpekar att Latinamerika och Sydamerika egentligen har utmärkta möjligheter att ta sig ur fattigdom och utvecklas. 

Kontinenten har stora arealer av odlingsbar mark och många naturtillgångar. Alla talar spanska eller systerspråket portugisiska och har genomgående en stark delad kultur. Många av länderna frigjorde sig tidigt från kolonialmakternas grepp.

Ovanpå detta saknar kontinenten de uppslitande erfarenheter som världskrigen innebar för exempelvis Europa. Det finns inga direkta rasmotsättningar såsom de som manifesterar sig i Afrika eller religiösa konflikter som dem i Mellanöstern.

Med alla dessa förutsättningar spår Piñera en lysande framtid det kommande århundradet. Man kan inte annat än heja på den inställningen.

Net neutrality - likabehandling på nätet

Det talas en del kring begreppet net neutrality, eller likabehandling på internet om man så vill. Ett inte helt tydligt begrepp som i stort går ut på att olika tjänsteleverantörer ska behandlas lika på nätet.

Nyligen röstade USA:s federala kommunikationsmyndighet FCC igenom regler som säger att "unreasonable discrimination" inte får förekomma gentemot olika tjänsteleveratörer av dem som styr trafiken, de så kallade internet service providers (ISP).

Man kan tycka detta lite konstigt. Lika mycket som en leverantör kan erbjuda olika hastighet på bredbadet mot en kostnad, borde man även kunna styra hur snabbt olika tjänster levereras. Men skillnaden mellan USA och Europa är att där äger varje stor ISP sin egen infrastruktur medan i Europa måste alla leverantörer som vill erbjudas tillträde till infrastrukturen och sedan konkurera med priset till kund.

Nätet ska vara så fritt som möjligt, och för mycket finreglering av myndigheter riskerar att stjälpa snarare än förbättra villkoren för användarna.

BRIC-lunch i säkerhetsrådet - nya vid bordet 2011

Ett nytt år innebär också en delvis ny uppsättning länder i FN:s säkerhetsråd. Rådet består av femton länder, varav fem är de bekanta permanenta medlemmarna. De övriga tio platserna roterar, fem byts ut varje år för ett tvåårsmandat på rådet. 

2011 är det dags att rotera ut Mexiko, Österrike, Uganda, Turkiet och Japan. In kommer Tyskland, Sydafrika, Colombia, Portugal och Indien.

Därmed uppstår den intressanta situationen att rådet under det kommande året kommer att bestå av samtliga BRIC-länder, de länder som står för störst tillväxt i världen. Brasilien är redan med sedan tidigare (roterar ut årsskiftet 2011/2012), och Indien kommer alltså med för en tvåårsperiod 2011-2012. De andra två BRIC-länderna Kina och Ryssland är ju redan med som permanenta medlemmar.

Måhända är detta ett uttryck för den ökande politiska tyngden som stark tillväxt har gett dessa länder.

Vi står nog inför ett sådant skiftet i världen, där kommande ekonomiska stormakter som exempelvis Indien ställer krav på politiskt inflytande som motsvarar deras ekonomiska tyngd.

Vad detta kommer att innebära i form av resolutioner från rådet får vi se, men det är i alla fall ett steg på vägen mot ett mer representativt säkerhetsråd, även om det bara är tillfälligt.

Trots tappra försök till reform av rådet, bland annat av Kofi Annan under hans tid som generalsekreterare lär vi nog få vänta på verklig förändring av medlemskapsstrukturen i världspolitikens mesta beslutsforum.

Om START-avtal och filibuster

Inför omröstning av det nyförhandlade START-avtalet mellan USA och Ryssland i den amerkanska senaten läste jag att senatorer från den republikanska oppositionen hotade med så kallade filibustering för att inte rösta igenom avtalet, som Obama personligen förhandlade fram med Rysslands president Medvedev.

Tydligen hade alla nu levande tidigare republikanska utrikesministrar ställt sig bakom avtalet, men trots det satte republikabska senatorer käppar i hjulen. Nu gick det hela vägen ändå och avtalet röstades igenom.

Fenomenet filibustering är rätt intressant. Det innebär i princip att en omröstning kan hindras genom att senatorerna talar så länge det är fysiskt möjligt. För att bryta ett inlägg krävs enligt senatens regler nämligen tvåtredjedelars majoritet. Flera medborgarrättslagar hindrades länge att röstas igenom på 60-talet av senatorer som stod och läste från konstitutionen eller något annat dokument dag efter dag.

Jag bävar för den dag en debatt i Sveriges riksdag består av att oppositionen står och läser ur statens offentliga utredningar timme ut och timme in...