25 november 2010

Öppna partifinanser - en rättstatsfråga

Lagreglering av öppenhet kring partifinanser är åter i debatten. Så här skrev jag ett år sen i samma fråga är det är lika aktuellt idag:

Schweiz och San Marino. Och Sverige. Av alla länder i Europa är det dessa tre som saknar en lagstiftning om öppen redovisning av ekonomiska bidrag till partier.

En av demokratins grundpelare, och en viktig princip i en rättsstat, är att det politiska systemet ska vara förenat med tillräcklig transparens för att undanröja misstankar om att våra förtroendevalda utövar otillbörlig hänsyn till något enskilt intresse i samhället. Trots det finns ingen reglering i Sverige om att partibidragsgivare ska redovisas. Företag och enskilda kan fritt fram skänka avsevärda belopp till vissa partier och vara trygga i förvissningen om att de förblir anonyma.

Företrädare för vissa partier hänvisar till valhemligheten som argument för hemlighållande av enskilda bidragsgivare. Men gåvor till partier är frivilliga, valhemligheten är till för att skydda den enskilde från otillbörliga påtryckningar inför att man ska lägga sin röst. För övrigt har en gräns för redovisning vid 20 000 kronor föreslagits av en statlig utredning (Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter, SOU 2004:22).

Saknas en tvingande reglering riskeras inte bara allmänhetens förtroende, utan medför även en risk för korruption i samhället - en risk som inte ska underskattas (se bland annat bilaga 4 i SOU 2004:22, Andersson, Staffan, Partifinansiering – en riskzon för korruption). Sverige har idag en frivillig överenskommelse från 2000 mellan riksdagspartierna om redovisning av partiernas finansiering, men regleringen är tandlös, innehåller inga sanktioner och saknar kontrollinstans.

Sverige står mycket ensamt bland världens demokratier i sin avsaknad av tydliga lagregler om partifinansiering. Både Europarådet och Transparency International har kritiserat Sverige på denna punkt, nedslående för ett land som anser sig gå före i demokratifrågor. Europarådet sade bland annat följande om Sverige

The long standing tradition of self regulation in this area, does not seem convincing in its present form as it neither provides for a sufficiently broad and comprehensive approach nor for any particular sanctions or other means for the enforcement of the few principles that have been agreed upon. Consequently, there is a generally low level of transparency and there is no independent monitoring in place.
Council of Europe, GRECO Eval III Rep (2008) 4E, Theme II, Feb. 2009, sid. 17


Konsekvent avfärdas förslag på lagreglering av vissa enstaka partier såsom moderaterna. Om man står upp för rättssamhället, för att staten och dess företrädare ska vara utan misstanke. Lagreglering ska alltid noga övervägas, och helst undvikas i många frågor. I detta fall syftar det dock till att trygga en viktig del av rättsstaten och allmänhetens tillit till dess förtroendevalda företrädare.