22 mars 2011

Om opera och tyranner

Under helgen avnjöt jag operan Tosca på Kungliga Operan i Stockholm. Puccinis verk från 1900 är ett riktigt lidelsefullt och bestyckat med intrig, drama och mord. Den rör sig under tiden för det Napolitanska kungariket och strävan från flera revolutionärer för republik.

Operan handlar om sångerskan Floria Tosca och hennes älskare Cavaradossi. Påkomna av den svartsjuke och royalistiske polischefen Scarpia grips Cavaradossi och förs till Roms ökända fort Castel Sant'Angelo. Under Toscas vädjanden om frisläppande torteras Cavaradossi av Scarpias lakejer för att få honom att berätta var den republikanske revolutionären Angelottingömmer sig. Till slut ger Tosca med sig och lovar Scarpia en natt med henne i utbyte mot fri lejd för henne och Cavaradossi. Men just som Scarpia ska ta ut sin rätt dödas han av Toscas knivhugg.

Operan avslutas med att Cavaradossi ska avrättas, fast med lösa skott för syns skull, för att sedan fly med sin älskade Tosca. Men Scarpia har lurat Tosca och soldaterna använder skarpa skott. Cavaradossi faller död ner. När Tosca inser detta hoppar hon själv till sin död. Ett passande slut för en sann tragedi.

Jag kunde inte låta bli att dra paralleller mellan polischef Scarpia, fruktad av hela Rom, och nutida fruktade Khaddafi. Även han har skickligt försökt förhandla sig till omvärldens fördelar. Nu upplever även han knivseggen mot ryggen från koalitionen. Det återstår att se om Khaddafi ger omvärlden ett sista skratt genom att splittra Libyen och orsaka en utdragen konflikt i regionen.